Shimano liga DK

Shimano liga Danmark

Årets sista större XCO race blev på Dansk mark, med sista cup tävlingen i den danska cupen. Det började inte så bra med storm på vägen ner till Helsingborg. Sedan över en gungande färja för att köra vilse i Danmark utan internet till GPS. Men tillslut hittade vi och solen fram till Slangerup i Danmark. Jag åkte ut några varv på banan och konstaterade snabbt att det var en "Adam bana". Fantastiskt rolig bana med mycket tighta kurvor och en bana man måste jobba mycket med att hitta flytet och minimera misstagen. Lite blött när jag var ute på banan och man fick jobba med fästet i kurvorna. Vädret lovade torra förhållande till morgondagens race, det gjorde att banan hade kanon förhållande med grymt fäste i kurvorna. Start kl 15:00 på söndag gjorde att det blev sovmorgon och en lång väntan och chillande innan racet.

Timmen innan racet började jag rulla igång benen, kommer en kvart bort och känner att något inte stämmer med hojen. Framgaffeln har helt kollapsat, ingen fjädring och gaffeln sjönk mer och mer. Snabbt tillbaka till husbilen för att se om jag kunde få ordning på den. Returen funkar, men dämpen är kaput, vilken gör cykeln väldigt oförutsägbar, inte följsam för fem öre. Bara gilla läget och ge gas, är ju bara kör känslan som påverkas.

Race report

Starten går och kampen om positionerna börjar direkt då det är femhundra meter till första stig som går i stort sett varvet runt. Kommer iväg helt okej, men inte bra. Blir lite passiv precis när vi svänger in på stigen och kommer lite i kläm. Det reder sig och racet är igång, börjar direkt jobba på och försöker hitta rätt tempo. Lite komiskt så kommer efter första varvet alla svenskar i en klunga ut på andra varvet. Vi är fortsatt ett stort tåg som går på stigen runt banan och det rullar på bra. Uppför långa grusklättringen kommer en enduro tjomme med dropperpost sadel, baggy byxer och trycker sig förbi, precis innan den längre utförskörningen och jag ger mig fan på att han inte ska köra ifrån mig utför. Trots att jag kör hardtail utan dropper. Lyckas bita mig fast precis bakom och trycker på lite extra i nästa uppförsbacke. Ut på den längre vägsträckan släpper jag av igen för att få upp någon annan till att dra. Jack kok och jag lyckas köra bra ihop hela racet och vi är jämna. Ut på tredje varvet är det dropper killen jack och jag som kör. Dropper killen tar tät och upp för långa backen inför utförskörningen trycker jag på lite extra igen för att visa grabben vem som bestämmer utför. Kör på så mycket jag bara vågar, så fort att jag kör så tight att jag dundrar in i ett träd. Ingen skada skedd och jag håller mig på hjulen. En hel tröja mindre då jag fastnar och sliter sönder armen. Jag lyckades få en lucka i botten på honom och har jack på rulle. Vi gasar på bra och går ifatt juniorerna som är inne på sista varvet. De hetsar på riktigt bra sista varvet och vi hakar på, fast med lite jämnare tempo. Ut på vårat sista varv låter jack mig gå ut först. Jag kör på hårt och får en liten lucka till honom och vid langning skriker far att det kommer en ikapp fort bakifrån. Jag höjer tempot lite till. Förvånar mig själv hur stark jag är idag. Finns liksom inget stopp. Med två tredjedelar av varvet kvar får jag syn på en cyklist framför och bestämmer mig att köra ikapp. Byta roll från jagad till jägare. Full gas och med två hundra meter kvar är jag ikapp och nu jävlar ska jag spurta tänker jag, börjar trycka på och gå åt sidan. Pang säger det så är det som att benen bara låser sig, kramp i hela benen för några sekunder och jag ser isländaren glida ur mina händer. Jag gjorde ett av mina bättre lopp och rullar imål som tolva i ett starkt startfält.

Ett riktigt roligt race som jag gärna kommer att köra igen. Nu är säsongen offeciellt slut och planering inför 2019 börjar på riktigt.

//Adam