Rye Bike Festival UCI S1
I Torsdags började resan mot Norge för årets upplaga av Rye Terrengsykkelfestival en tre dagars etapp lopp. Jag åkte till Team chefen Petter i Göteborg för att sova där och sedan åka med Petter och Ella till Norge på fredag. Som vanligt välkommen med öppna armar och bäddad säng, en guld stjärna på det.!
Väl framme i Oslo efter tidig uppstigning, åkte Ella och jag upp till tävlingsområdet för att möta upp Emil och en del av svenska styrkan, för att köra banan. Vi rullade runt alla dagars banor. Det var egentligen samma, det som skiljde var längden. Fina roliga banor här i Rye!
Dag 1 XCT 2,4km
Full gas från start till mål var det som gällde. Trivdes bra på banan och kände mig bra i kroppen. Banan började med en grusbacke upp, ner skarp sväng sedan in på singeltrack. Kom iväg bra och kände mig pigg. På gruset nerför var det några hålor, jag åkte i en och styret lossnade från stammen och veck ner sig. "Fan inte nu" var första tanken. Resonerade att om styret blir längst ner som en riktig sur mun kan det ju inte vrida sig mer. Jag slog ner bromshandtagen och gasade vidare. Det blev passiv cykling i skogen och hade för mycket tankar i huvudet för att hitta flytet. Tappade ca 40 sekunder från toppen på etappen och värdefulla placeringar inför lördagens XCC. Såklart inte nöjd med dagen placeringsmässigt, men kände att jag endå vunnit över många spöken i huvudet och kunde tappat betydligt mer tid.
Dag 2 XCC 5x2,2km
Dagen till ära fick jag stå sist i startleden och hade ca 50 lika hungriga cyklister framför. Marco Fontana missade uppropet och fick stå bredvid mig. Snilleblixten slog till, Fontana är en snabb cyklist, jag ska ta hans hjul och aldrig släppa det får vi se hur det går. Sagt och gjort full gas ut få första varvet. Kom iväg riktigt bra för att stå så långt bak. Efter första backen kom Fontana och drog om. Jag slängde mig in bakom och gasade. Klättrade från ca 50-18 på första varvet, de var verkligen full gas, som jag fick sota resten av dagen för. Stumnade till ordentligt och började rasa i fältet. Tappade ner till 28:onde plats. Jag blev trött, körde så mycket jag kunde och idag var jag inte bättre.
Dag 3 XCO 5x5.8km
Dagen till ära fick jag stå i tredje led. Jag hade suttit på rullen länge för att försöka väcka kroppen till liv. Starten går, och jag kommer iväg utan några bekymmer. Kroppen var svårstartad, hade inget flyt i körningen första två varven. Stressade körde kantigt och fick inte till det, kände mig riktigt seg. Kom in i mitt eget race och hittade flytet ute på tredje varvet och började komma ifatt cyklister. Vid varvningen ut på fjärde kom junior ledaren som startat tre minuter efter ifatt och jag tog rygg. Han körde fantastiskt fin både. Jag låg som fastklistrad i backhjulet och åkte med. Han hade fantastiskt fina spårval och jag blev nästan lite förbannad på mig själv att jag inte sett dem innan. Låg som på en räkmacka där bakom och vi körde både ifatt och om en handfull elitcyklister. Jag gömde mig bara bakom så jag blev om släppt lika snällt och fint som junisen. Ut på sista varvet hade jag två elitcyklister framför mig, Junioren gick imål med 4 varv körda. Nu hade jag fått upp farten lite ingen och framförallt flytet i banan och glädjen på cykeln var total. Kom ikapp de två framför mig och väl inne i skogen där det var bökigt och stökigt, tänkte jag, "ta inte samma spår som dem". Om någon skulle få stopp skulle jag blivit hindrad och aldrig kommit ifatt igen. Som tanken slog mig tog grabbarna rakt upp över en berghäll och jag drog runt på vänster sidan. En chansning som gick hem, första killen halkar till och fastnar på berget och jag kunde lätt rulla om båda. Nu fans det inget att hålla igen på. Full gas utför över stenar och rötter ner i botten. Full gas nu mot mål, kommer ikap ännu en kille precis sista delen av klättringen innan man kommer ut på ett långt vägparti. Jag hade farten och flytet och drog om direkt. Visade sig vara ett rätt klantigt drag, killen fick en fin rulle på mig på gruset och inne på stadion kunde han trycka till och jag var chanslös. Åkte imål galet besviken på att jag inte var snabbare idag.
Jag hade en riktigt kul avslutning på loppet och hade ett litet leende i mål.
Summa summarum, en riktigt rolig helg med Merida familjen och ett härligt svenskt läger på tävlingsområdet. Riktigt kul!
Målet för helgen var att plocka värdefulla UCI poäng. Vad jag förstod var det top 25 som fick poäng och jag blev 29:a totalt. Så riktigt besviken över det! Men sedan på vägen hem fick jag reda på att det var top 35 som fick poäng, då blev jag genast lite gladare. Om jag kollar på tider och motstånd har jag faktiskt tagit en litet kliv i rätt riktning trots ingen bra känsla i kroppen. Till helgen blir det full gas på SWECUP C1 i Vårgårda. Sedan väntar några fina träningsveckor.
//Adam Gustafsson