Cypern 2019
Hej på er!
Ja den här Cypern redan gick inte alls som planerat. Jag hade kanske byggt upp förväntningar på race reportage från tävlingarna här nere i tidigare blogginlägg! Men det blev tyvärr inga tävlingar för min del. Jag blev sjuk och sov bort i stort sett hela resan. Ni får läsa hur min resa gick här nedan.
Resan ner gick bra och anslöt till Vilgot och Edvin Lindh på flygplatsen i Kastrup. Lite dålig planering från vår sida fick vi sova en natt på Larnaca flygplats innan vi fick tillgång till boende inne i stan. Så det var bara att bädda ner sig bäst man kunde och försöka få några timmar. Runt om oss gick militärer med stora automatvapen och spanade. Ni som varit på Larnaca flygplats vet vad jag pratar om! Konstigt nog fick jag min skönhet sömn och var hyfsat utvilad på morgonen!
När vi hade fått oss en rundvandring i huset och gubben sagt allt som ni ser är erat, slängde vi ihop cyklarna och rullade 1,5 timme. Edvin och jag gav oss iväg till en xc bana jag tävlade på första gången jag var nere tror 2015. Det visade sig vara ett dåligt beslut, det hade tydligen regnat ruskigt mycket dagarna innan vi kom ner så i downhill partierna åkte vi som i en ränna av lera eller en ränna av stenar. Det var bara att hålla i sig och hoppas cykeln gick dit jag ville! Leran just där är extrem på det sättet att det bara bygger på allt! Så när vi väl kört ett varv och var tillbaka på asfalt igen var däcken så stora av lera att det tog emot på alla håll och kanter. Cykeln vägde bly och kedjan hade fått en fin lerinpackning. Vi rullade försiktigt hem och tvättade.
Dag två skulle Micke och Wengan köra ett xc race borta vid Lythrodontas, jag, Edvin och David bestämde att vi skulle ut på distans på några delar av helgens bana där tävlingarna ska avgöras. Vi tog oss igenom nästa hela stage 2 och fick fyra timmar i sadeln. Riktigt blöt på sina ställen där vägarna mer eller mindre runnit bort. Annars superfint, jag körde på mina favoriter Hutchinson Skeleton däck. Ett däck med lite mönster mitt på och lite större nabbar på sidorna vilket ger ett helt fantastiskt kurvgrepp och rullar mycket lätt. Egenskaper ja gillar skarpt.

Dag tre vaknar jag med lite orolig kropp, kunde inte sätta fingret på vad som inte stämde. Bestämde mig för att ta det lugnt på turen och rullade bakom de andra till toppen i mitt egna tempo. Av pulsen att döma var kroppen stressad av något och efter vi tagit oss ner så avbröt jag passet, medan de andra rullade runt etapp tre. Drack och åt jag i solen tills de andra var tillbaka och vi kunde ta bilen hem. Min puls gick inte ner ałls som den brukar och låg på stadiga 90, inte bra!
Gick och la mig tidigt och vaknade inte förrän några dagar senare. Under natten fick jag hög feber och blev riktigt dålig. Var endast vaken för att försöka få i mig vätska och febernedsättande. Närmsta dagarna kommer jag inte ihåg så mycket av, var längesedan jag var såhär dålig! När jag hade ork att resa mig igen tog jag mig till sjukhuset, där gick de igenom huvudet och lungor i röntgen, men hittade inget avvikande. Ja fick några tabletter jag skulle ta tre gånger dagligen och sedan skickade de hem mig!
Dagen innan jag skulle flyga hem var första dagen jag var vaken nästa hela dagen.
Det var inte detta jag hade förväntat mig av denna resa, då jag ansåg mig ligga riktigt bra till i träningen och var riktigt taggad på att se hur högt i resultatlistan jag hade landat. Som tur är kommer det fler tävlingar. Men nu ligger fokus på att bli 100% Frisk igen.
hörs hej!